Fungerande sötvattenskylning

Dag två med sötvattensmeck. Nu är pumpen monterad lägre så att vatten lätt kan rinna in i pumpen som skjuter vattnet vidare in genom motorn. Lite meckigt att komma åt att skruva fast den, men med rispade armar och en kropp som skulle kunna jobba som ormmänniska så gick det. Vattnet fylldes och pumpen startades, oj vad det skvalade. Jag tror inte att det har cirkulerat så här fort och bra någonsin!

När jag monterade pumpen så passade jag på att städa lite i kabeldjungeln, du som är uppmärksam och har sinne för detaljer kan förhoppningsvis se en förbättring sedan i går 🙂

När allt fungerade som det var tänkt, så var det impellerns tur, jag var orolig för att det var min trasiga impeller jag hittade i slangarna i går. Efter mer ormmänniska och väldigt långa armar, så lyckades jag öppna upp impellerhuset och fotografera härligheten. Du som kan din MD5:a, vet att impellerhuset sitter längst in på baksidan av motorn så det var tur att min trogna Canon 450D inte var större, då hade den inte lyckats lirka ner sig bland slangarna och ta bilderna. Bilderna visade att impellern var skadad, hur skadad gick inte att se. Men efter lite lirkande fick jag äntligen ut den, och såg att det var inga lösa bitar, bara en sprucken flärp, skönt. Den nya smordes in med glycerol och monterades rätt med tanke på rotationen, den ska böja flärparna rätt när den roterar annars går dom  av i raskt takt. Nu till det intressanta, skulle allt fungera?

Motorn varmkördes en halv evighet och temperaturen klev aldrig upp på kusliga nivåer, kylvattnet blev precis så varmt och gosigt som det skulle bli. Succe! Nu känns det äntligen som om vi ska kunna lite på vår kylning.

Problem med sötvattenskylningen

I samband med sjösättning upptäckte vi att cirkulationspumpen till sötvattenskylningen krånglade, det cirkulerade inget vatten och det är inte speciellt bra för en motor som fungerar enligt explosionsprincipen. Efter felsökning upptäckte jag att om man knackade på pumpen så började den surra som det skulle men det cirkulerade fortfarande inget vatten. Skumt, så jag felsökte lite mer. Om jag knackade och ruckade på pumpen lite till så vips lustigt började det cirkulera, tjoho! Men så kan man ju inte ha det, en kylning måste man kunna lita på utan att behöva köra voodoo på den varje gång vi ska ut. Så efter bollande av ideer med google, kollegor och vänner så beslutade jag att köpa en ny cirkulationspump, i stället för att byta ut hela kylsystemet. Jag har nämligen varit lite skeptiskt mot den vi har, det är en Sen-Dure och den verkar vara ungefär som en dront, svår att hitta i det vilda 🙂  Men sagt och gjort, en ny pump inhandlades och väl i båten så passade jag på att montera loss hela kylaren så att jag skulle kunna se hur den trivdes med livet. Jag spolade vatten i alla hål jag kunde hitta och allt såg riktigt bra ut. Det är därför det är en massa slangar med maskeringstape och korkar i på motorn, enklare att montera tillbaka allt då.

När allt var på plats och monterat som tidigare så fyllde jag glatt i ny kylarvätska och paniken kom raskt, det rann rakt igenom och ut bredvid motorn. Men det var inte så illa som jag trodde, jag hade bara missat att dra åt en slanklämma… puh.

Slangklämman drogs åt och vatten kunde nu fyllas utan problen, på med tändningen och pumpen surrade så glatt. Motorn startades och varmkördes så att jag skulle kunna se hur allt fungerade. Och fungerade gjorde det inte, ingen cirkulation och motorn blev varmare och varmare. Motor av och tänkarmössa på!

Jag plockade fram bruksanvisningen till pumpen och upptäckte att den gamla pumpen verkar ha varit felmonterad hela tiden och således även min nya. Pumpen klarar nämligen inte av att suga speciellt bra, men den är kung på att trycka. Så jag tog loss pumpen och höll den liggande och vips lustigt började vattnet uppföra sig som korna på ett kosläpp, det cirkulerade så att hela båten nästan började rotera vid bryggan.

Nu hade det blivit lite sent så jag åkte hem och plockade fram en längre kylarslang så att jag skulle kunna flytta pumpen till ett liggande montage på väggen i motorrummet. Blir spännande i morgon då jag fortsätter att virvla vatten.

Jag misstänker att det monteringen av den gamla pumpen som gjort att den dog, en massa torrkörningar och fantastiska vibrationer från motorn har gjort den trött och ledsen.

Innan jag gick så fixade jag ett läckade som jag retat mig på ett tag, det läckte vatten vid ingången till termostathuset. Som man nästan kan se på bilden så har alla tidigare ägare hamrat på kopparröret så att det ska sluta tätt i anslutningen till termostathuset. Det har inte fungerat så bra då röret hamnar lite snett och blir då inte tätt. Jag upptäckte att om man lossar en bult med mutter så går röret att svänga av och an. När jag lossat och satt röret rätt så blev det tvärtätt då jag dragit åt bulten med muttern, perfekt, och inget hamrande på röret behövdes heller 🙂

Ni som är uppmärksamma kanske har noterat el-kaoset, vi är medvetna om det och det står som en punkt på agendan. det kaos som ingick i båten skall städas upp och många meter kabel skall bytas ut.

 

Snurrigt värre

Senaste rundan vi var ute med Madicken så teskörde vi vår lilla snurra (en Mercury 2.2Hk från ~1979). Femton drag på snöret så gick den igång!! Inte illa 🙂  Problemet var att den kylde inte så bra, det ska komma vatten längst upp i en fin stråle men det kom en stråle ibland och ibland kom det ingen stråle. Aha tänkte jag, en impeller som torkat ihop och inte gör sitt jobb. Glad i hågen hängde jag upp vår lilla snurra och skruvade isär, hittade nya impellrar på www.marindemontering.se som passade perfekt (kan även skryta på dom, fick mitt paket dagen efter beställning och inte var det dyrt). Det som är lite mindre kul är att den impeller jag plockade ut såg riktigt fin ut, inga sprickor och fortfarande mjuk och fin.

Jag har inte teskört den med nya impelleren för att se om det trots allt var den som var dålig. Jag saknar drevolja och min leverantör hade tillfälligt slut. Så om någon som läser det här har en idé om vad som mer kan krångla och förhindra kylningen så får ni gärna komma med goda tips och råd.

Så här såg min operation ut ialla fall

Demontering av termostat

Nu har försöken att försöka få bort överhettningen av vår Pentamotor startat. Vi tänkte starta tufft genom att plocka ur termostaten och kontrollera den, vi misstänker nämligen att det är knas på den.

När termostaten skruvades ut motorn såg den riktigt skum ut, gummipackningen satt på trekvart och den verkar ha suttit så sedan den monterades… misstänker att det skedde strax efter det att inlandsisen lämnade Sverige 🙂 För övrigt så verkar den väldigt sladdrig och labil när man tar i den. Tyvärr så har jag ingen kunskap över hur den ska se ut till vardags, när den är pigg och glad så jag ska köpa en sprillans ny och jämföra. Men om den är lika trasig som den verkar så borde det, om jag inte är helt ute och cyklar, påverka kylningen.

Då det är en sötvattenskyld motor som är konverterad med ett Sen-Dure system så finns det inte så mycket att googla på tyvärr…  Men skam den som ger sig 🙂

Så här ser den ut iallafall

Första riktiga seglingen

Nu har vi haft en underbar helg i skärgården, samtidigt som vi fick segla riktigt mycket, underbart!

Nu i helgen som var så har det varit arbetshelg ute på Ekskär, den ö som alla klubbar här ute har tillsammans som en gemensam klubbholme.

Helgen började direkt efter att jag kom hem från jobbet, då åkte vi alla ner till båten som Micha hade laddat med mat och saker så att vi skulle klara av hela helgen. Väl inpackade i båten så bar det av och vi gick för motor ut ur BBK’s hamn för att sedan sätta segel och segla iväg via Vaxholm till Ekskär, seglingen gick väldigt bra då Madicken är en lättseglad båt. Framme i Vaxholm så revade vi alla segel och passerade för motor, vi gick även för motor genom Stegesund för att därefter sätta segel igen. Vi seglade en kort stund innan vi tyckte att nu var det dags att reva och gå för motor sista biten för att inte komma fram så sent. Vi hann bara gå för motor ca 20 minuter innan motorn slutade kyla (igen) och vi fick sätta segel i en rasande fart, vi var nämligen precis på väg in genom Borgsundet vid Örsö. Då blev det stressigt värre, Micha lyckades vända båten och börja cirkla på Örsöfjärden medans jag försökte få motorn att börja cirkulera sitt sötvatten igen. Det gick hyffsat bra så att vi kunde gå för motor, sakta sakta genom Staveström och ut på andra sidan Örsö där vi kunde hissa segel igen och sakta glida fram mot Ekskär.

Till slut var vi framme med en erfarenhet rikare, kul hade vi iallafall, även om motorn som ska ha varit välservad är ett riktigt sorgebarn.

Sen tillbringade vi lördagen med att fixa och pyssla, det målades bastu, rensades skräp, byggdes bord, målades toaletter och mycket annat. Allt var förträffligt inramat av mycket god och välordnat förtäring, väldigt trevligt var det.

Jag hade förresten tillbringat en del tid i motorrummet under helgen så att vi hade kylning på motorn för hemresan utifall vi behövde gå för motor, jag passade även på att fixa elen som vi laddade telefonerna med. Den hade gett upp på grund av dåliga kablar och mindre lyckad installation. Söndag eftermiddag styrde vi hemåt och vi började med att gå för motor tills vi passerat Örsö där vi hissade segel och hade en fantastisk vind hela vägen hem. Seglingen hem tog tre timmar och det tycker vi är klart godkänt för att vara första gången vi seglar med henne.