Fungerande sötvattenskylning

Dag två med sötvattensmeck. Nu är pumpen monterad lägre så att vatten lätt kan rinna in i pumpen som skjuter vattnet vidare in genom motorn. Lite meckigt att komma åt att skruva fast den, men med rispade armar och en kropp som skulle kunna jobba som ormmänniska så gick det. Vattnet fylldes och pumpen startades, oj vad det skvalade. Jag tror inte att det har cirkulerat så här fort och bra någonsin!

När jag monterade pumpen så passade jag på att städa lite i kabeldjungeln, du som är uppmärksam och har sinne för detaljer kan förhoppningsvis se en förbättring sedan i går 🙂

När allt fungerade som det var tänkt, så var det impellerns tur, jag var orolig för att det var min trasiga impeller jag hittade i slangarna i går. Efter mer ormmänniska och väldigt långa armar, så lyckades jag öppna upp impellerhuset och fotografera härligheten. Du som kan din MD5:a, vet att impellerhuset sitter längst in på baksidan av motorn så det var tur att min trogna Canon 450D inte var större, då hade den inte lyckats lirka ner sig bland slangarna och ta bilderna. Bilderna visade att impellern var skadad, hur skadad gick inte att se. Men efter lite lirkande fick jag äntligen ut den, och såg att det var inga lösa bitar, bara en sprucken flärp, skönt. Den nya smordes in med glycerol och monterades rätt med tanke på rotationen, den ska böja flärparna rätt när den roterar annars går dom  av i raskt takt. Nu till det intressanta, skulle allt fungera?

Motorn varmkördes en halv evighet och temperaturen klev aldrig upp på kusliga nivåer, kylvattnet blev precis så varmt och gosigt som det skulle bli. Succe! Nu känns det äntligen som om vi ska kunna lite på vår kylning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.